Nu har vi tävlat SM för försvarsmaktshundar

 

Dewi och jag vann distriktsmästerskapet för Mellannorrland och blev därmed direktkvalade till SM eftersom vi hade tillräckligt med poäng 892,5. När man vet att man ska vara med på ett mästerskap så försöker man ju träna lite extra. Det gick ju inte så bra  då vi fick dödsfall i familjen,. hundar som blev sjuka. Dewi var en av dem och måste operera bort en tumör på ryggen, vilket gjorde att han blev sjukskriven i 3 veckor. Så förberedelserna hade nog kunnat vara bättre. Det positiva med allt strul var att jag inte hann bli särskilt nervös. Det var nog Dewi tacksam för han tycker det är väldigt jobbigt med en totalt förvirrad matte i snöret.

Fredagen den 12:e åkte vi ner till Hofors då det skulle vara veterinärbesiktning och invigning.  Veterinärbesiktningen var inga problem för oss, men det var två st som fick åka hem av olika skäl. Vi samlades i Hofors vid busstationen för invigningen och paraderade genom byn till Folkets hus där det hölls tal. Sedan var det tillbaka till kamratfesten och lottdragningen. Jag fick lott nr 25 och det innebar att vi fick göra nästan alla våra moment på lördagen, vi hade bara uppletande kvar på söndagen.

Klockan 6 på lördag morgon var det samling och sedan bar det iväg ut på patrullstigen.Dewi börjar vinda in första figgen redan vid starten, vi hinner gå ca 15 m när han visar en ljudmarkering, belönar honom och går vidare. Vi hinner ca 20 m till och han gör en jättefin vindmarkering. Antagligen hörde han vindfiggen först. Vi byter sedan terräng och kommer in på en smal stig.  Dewi börjar markera men vänder ut igen innan jag hinner sätta mig ner, så här gör han på ett flertal ställen under patrulleringen. Vi missar ljudfiggen men får bra betyg på det övriga så vi klarar 50% spärren. Det visar sig sedan att över hälften har missat på patrullstigen och inte når upp till godkänt, så den var svår. Vi åker tillbaka på klubben för att köra lydnad. 

Dewi är okoncentrerad på fria följet och får 6.5. Gör ett bra platsläggande under gång. På inkallningen glömmer tävlingsledaren att informera mig om att hon gör handtecken när jag ska lägga hunden så jag missar det och vi får en nolla. Dewi startar bra på krypet men hoppar över kryphindret så där kommer nästa nolla. Går stegen jättebra men missar sista steget och får en 9:a. Sedan äter vi lunch innan spåret. 

När vi kommer upp till spårmarken är jag ganska lugn för det brukar Dewi fixa. Vi går ut på patrullstigen och jag förbereder Dewi, ser att han börjar vinda medan jag sitter bredvid honom. Vi hinner gå ca 15 m så viker han ut 90 grader åt vänster. Klockrent spårupptag och 10 i betyg. Han ligger still i spåret men piper lite och får en 9:a. Vi får order att sela på och fortsätta på spåret. Släpper på Dewi han går 10 m vinklar 90 grader åt höger. Jag hinner tänka att dom kan väl för fasen inte ha gjort en vinkel efter 10 m och det hade dom inte heller utan där stod det en svampplockare efter en liten bit. Tar hunden och går tillbaka till påsläppet. Ulla och Björn såg oss på vägen och undrade vad vi höll på med. Ulla hade precis skickat iväg ett gäng svampplockare över vägen och in i skogen på andra sidan. Dewi fäster spåret och vi kommer iväg. Kommer upp till 1:a apporten och hinner gå ca 100 m till, då stöter vi på nästa svampplockare. Det blir lite snurrande runt henne, jag hinner tänka på Dan Majlövs ord när vi gick certprovet, ”man begär inte omspår på en bevakningshund för att det är folk i skogen, det ska dom fixa”.

Dewi reder ut det och går vidare, så kommer han med metallapporten i munnen. Jippi!! den är viktigast och ger högst betyg. Fortsätter spåret en bit till och vad finns där, ytterligare en svampplockare, Dewi far runt hennes svampkorg, stoppar huvudet i den och ser undrande ut. Jag ber tanten stå stilla en stund medan vi försöker komma därifrån. Hon tittar på klockan och frågar hur länge hon ska stå stilla. Om du kan stå stilla ett par minuter vore jag tacksam, svarar jag. Efteråt har jag insett att antagligen stod hennes korg på träapporten för det var en skogspinne. Vi missade den. Till slut kommer vi fram till timmerbrötarna och en väg, nu måste vi närma oss slutet. Jag uppmanar Dewi att leta apport, han dyker bakom en tall och där ligger en stridssele som slut med väskor som vi senare fick. Nu var jag lite nervös om tiden hade räckt efter allt strul men det gjorde den. Spårmottagaren, Ulla och Björn kom fram bakom timret och jag redovisade apporterna och vi konstaterade att tiden nog räckte till.

Vi återvände till klubbstugan för att invänta resultaten och det kändes skönt med de höga poängen på spåret. Efter lördagen låg vi 3:a men vi förstod att det inte skulle hålla då det var många som hade patrullstigen kvar. Hoppades på en plats bland dom 15 bästa.

På söndagen hade vi bara uppletande kvar. Dewi började med att försöka plocka ner flaggorna som märkte ut rutan. När han inte fick göra det så började han äta gräs, totalt ointresserad av att leta saker på en stubbåker. Det dök upp en jämte med ägare på vägen vilket också blev mycket intressant, så då gav jag upp och tog min nolla. Vet inte om orken tog slut och konditionen inte är på topp efter operationen.

Jag var i alla fall jättenöjd med min hund och den 10:e plats vi fick på vårt 1:a SM.

En av höjdarna sa på banketten att vi var de 30 bästa ekipagen i Sverige av 1000 st.

Dewi och jag slutade som 10:e bästa ekipage av dom och det känns himla bra och det gav definitivt mersmak, så vi försöker nästa år igen.

Jag måste också nämna vilket stöd jag hade i Anette; Fia; Björn och Ulla som ställde upp som sekreterare, kollade resultattavlan, rastade hundar och kom med fika. Roger som kom och hejade på och min tävlingskamrat Katarina som blev 12:a.

Tack för det och tack alla ni som hållit tummarna och hejat på. 

Vi ses

Kicki och Dewi 

 

Veterinärbesiktning vid klubbstugan..

Parad genom Hofors vid invigningen på fredag.

Lördag 06.30 På väg till patrullstigen..

Markering på patrullstigen.

Lydnaden inleddes med fritt följ.

Kryp under hinder var ett av lydnadsmomenten.

Så var spåret avklarat.

Avlämning av spårapporter.

På söndag var det dags för uppletande.

Dewi i uppletanderutan.

Nöjda ekipage från Mellannorrland efter en väl genomförd tävling, Kicki 10:a och Katarina 12:a.